Yttrande gällande Förvaltningsplan för Skarv i Östergötlands län.
Länsstyrelsen Östergötland har efterfrågat synpunkter på framtagen förvaltningsplan för Skarv i
Östergötland. Planen skall redogöra för länsstyrelsens arbete med den lokala förvaltningen utifrån
det delegerade ansvaret från Naturvårdsverket. Planen skall rikta sig till förvaltare av skarv, enskilda
medborgare och organisationer som på olika sätt är berörda eller intresserade av skarvens utveckling
i länet. Målet är en fungerande adaptiv förvaltning där alla skall bidra utifrån kunskap och
erfarenhetsutbyte och där planen skall kunna utvecklas.
Övergripande Synpunkter
Till att börja med är vi mycket glada för att man kommit så långt att man tagit fram ett utkast till en
förvaltningsplan. Det är något som vi under lång tid har efterfrågat och saknat för Östergötlands län.
Då förvaltningen skall grunda sig på adaptiva byggstenar är det anmärkningsvärt att sändlistan för
remissen och inhämtade av synpunkter på utkastet är så starkt begränsat. Exempelvis har markägare
helt utelämnats dvs man har inte täckt in enskilda vatten som inte omfattas av fiskevårdsområden.
Man har också utelämnat stora grupper som representerar rekreation och friluftsliv. Här skulle
exempelvis båtklubbar och stugföreningar kunna innefattas. Skall något urval göras skulle man i
första hand skicka till de som är belägna i närhet till redan kända skarvetableringar i länet. Här finns
ett utmärkt tillfälle att ta del av både erfarenheter och kunskap utifrån ett brett spektrum.
Källhänvisningar och referenser förekommer till viss del i utkastet men innan publicering måste dessa
korrekturläsas och kompletteras. Användningen av referenser är inkonsekvent. Flera stycken och
antaganden saknar referens. Av redaktionella skäl och för att göra planen lättläst för en bred
målgrupp kan källhänvisningar med fördel placeras i sidfot på respektive sida.
En allmän översyn om hur man benämner arterna skarv bör också göras. Ibland nämner man skarv,
ibland mellanskarv osv. Vi är väl medvetna om skillnaderna men upplever vid genomläsning av
förvaltningsplanen att man varierar nomenklaturen mellan olika stycken och för att undvika
förvirring bör detta göras enhetligt.
Mer konkreta synpunkter
De fyra punkter som presenteras under mål är nu formulerade mer likt en vision. Mål bör vara
mätbara och även om orden öka och minska finns med framgår inte i planen nu rådande tillstånd
vilket innebär att det kommer vara omöjligt att följa upp planens måluppfyllnad. Vi är medvetna om
svårigheten i denna uppgift men för att planen skall vara trovärdig bör man ta fram mer rimliga och
mätbara mål.
Anknutet till ovan stycke saknar vi också en tidsomfattning på den nu föreslagna förvaltningsplanen.
Den bör innefatta ett årsintervall där det mest realistiska förmodligen är 5 år vilket innebär 2022–
2026. Fem år torde vara rimligt med tanke på skarvens mycket snabba tillväxttakt vi sett de senaste
åren. Flera sjöar har haft skarv under lång tid och det i sin tur innebär att skarvens ursprungliga
näringsbaser nu börjar ta slut. Det är därför sannolikt att förvänta sig nya häckningar och förändrade
födosöksmönster där nya vatten kommer att påverkas av skarvpopulationen. Detta är något vi redan
observerat i och omkring sjön Sommen.

De åtgärder som presenteras för att nå måluppfyllnad är bra men vi saknar en konsekvensanalys och
ansvarsfördelning. Tillika saknas Länsstyrelsens förväntan om kostnader och vem som skall ansvara
för de relativt stora kostnader åtgärderna innebär exempelvis:
• Vem bär ansvaret för att utveckla exempelvis rapporteringsformuläret och när är det på
plats?
• Vem skall sedan bära ansvaret för att använda formuläret och dess data?
• Vem skall utföra och bekosta störningsåtgärder?
Åtgärderna skulle dessutom behöva konkretiseras och harmonisera med en reviderad
målformulering enligt tidigare nämnd synpunkt.
Beträffande skyddsjakt omnämns den nya jaktlagstiftningen där möjlighet finns till skyddsjakt på
enskilds initiativ. Då allmän jakttid ej är möjligt utifrån rådande lagstiftning känns det angeläget att
Länsstyrelsens plan för skyddsjaktbeslut blir tydlig. Behovet är stort och det framgår av utkastet att
ett sådant kommer tas fram efter planens fastställande. Det hade varit önskvärt om ett sådant beslut
också funnits med som utkast då det är direkt avgörande för att förvaltningsmålen skall kunna
uppnås. De skyddsjaktbeslut som tidigare beslutats i länet har varit bra och vi ser följande två
faktorer som mycket viktiga och vill understryka vikten av de fortsatt kommer att tillåtas vid
skyddsjaktsansökningar:
✓ Att jakt får bedrivas från motorbåt.
✓ Att jakt tillåts under våren med främsta syfte som störningsåtgärd innan häckning.
Framtida skyddsjaktbeslut bör vara så generösa som möjligt och även innefatta äggprickning som
förmodligen är den mest effektiva åtgärden för att minska populationstillväxten. Avskjutningen är
rimligt att i första hand använda som verktyg som en störningsåtgärd som inte i större omfattning
påverkar populationstillväxten. Vi är helt eniga med vad som står skrivet i förvaltningsplanen om att
skyddsjakt på enskilds initiativ enligt nu gällande regelverk inte kommer innebära någon påverkan på
befintlig populationsökning.
Vi anser att nu föreslagen plan inte tydligt nog beskriver och åskådliggör skillnaden på skyddsjakt på
enskilds initiativ och skyddsjakt som beslutas av Länsstyrelsen. Då lagstiftningen är relativt ny kan det
vara relevant att tydliggöra detta. Det blir en viktig redovisning över tillgängliga verktyg för att uppnå
planens mål och bidrar till ökad kännedom och kunskap för förvaltarna av skarv.
Vad gäller skyddsjaktbeslut ser vi gärna att man kan samordna beslut med angränsande län. För sjön
Sommen krävs nu två beslut, Ett från Länsstyrelsen Östergötland och ett från Länsstyrelsen
Jönköping. Med stor respekt för de administrativa utmaningarna med en länsgräns men konkret blir
det praktiska utmaningar att hantera två olika beslut då länsgränsen går mitt i sjön.
Den absolut vanligaste synpunkten som inkommer från tredje part till våra medlemmar kommer från
närboende och den friluftsälskande allmänheten och handlar om rekreationsvärden som går
förlorade. Dessa synpunkter grundar sig ofta på de öar där häckning sker och där all vegetation dör
och där mark och klipphällar blir ytterst ogästvänliga att beträda pga. avföring. Här förändras också
den visuella landskapsbilden. Naturvärden både på land och i vatten riskerar också att gå förlorade
med anledning av döende vegetation men också av den kraftigt ökade näringstillförsel på en
begränsad yta.

Naturvärdena omnämns sällan av allmänheten men blir ändå en naturlig följd av skarvens framfart.
Natur- och kulturvärden omnämns i senare stycke dock utan konkreta valideringar men bör definitivt
finnas med. Här bör man också lyfta spridningsrisken av invasiva arter såsom exempelvis sjögull och
vattenpest. Eftersom stora mängder skarv förflyttar sig mellan våra sjöar torde risken vara
överhängande att även oönskade arter sprids. Det diskuteras införande av regler/
rekommendationer för båttvätt då man flyttar båtar mellan olika sjöar. På samma grunder bör
riskerna med frekventa och varierande födosöksmönster hos skarven tas upp som en risk i
förvaltningsplanen.
Vi har tidigare påtalat behovet av ett tydliggörande kring skrämselåtgärderna och dess kostnader och
vem som skall ansvara för dessa. Utkastet till förvaltningsplan omnämner några exempel men
kvarstår gör frågan om praktiskt genomförande.
Behovet av informationsspridning och informationsinhämtning är stor. Förvaltningsplanen påtalar
mycket riktigt detta men bör exemplifiera och presentera en plan för genomförandet. Det som
presenteras som en särskild hemsida hos länsstyrelsen harmoniserar ej med första stycket i
förvaltningsplanen under rubriken ”Information och kunskapsspridning” där man skriver ”olika”
plattformar.

Uppföljning av målen är av yttersta vikt och som tidigare nämnts anser vi att målen bör tydliggöras
och göras mätbara. För att följa upp detta bör man i förvaltningsplanen presentera en arbetsplan och
exemplifiera inventeringsmetoder. Dessa bör för bästa länsförvaltning och nationell förvaltning
likriktas för att bli användbar för alla. Exempelvis:
• Vid vilken tidpunkt skall häckningar räknas?
• Vid vilken tidpunkt skall totalinventering genomföras?
• Vem bär ansvaret för kostnader?
Det är orimligt ha som inriktning att enkätundersökningar skall göras i mån av tid. Detta måste
kvantifieras för att resurser skall frigöras för att ta ansvar för förvaltningen. En given aktör i
sammanhanget torde också vara Havs och Vatten myndigheten (HAV) vilken helt utelämnats i planen
som en samarbetspartner.
Redovisning kring förekomst av häckande skarvar i olika vattenområden i Östergötland är en bra
rubrik och har en given plats i förvaltningsplanen för att redovisa nu aktuellt läge. Redovisningen av
de olika vattenområdena är dock lite osammanhängande med varierade information och upplägg
kring de olika vattenområdena. Här bör man strukturera upp och framför allt redovisa
källhänvisningar. Den extra rubriken om skarven i Roxen på sidan 19 kanske skall inarbetas under
rubriken Roxen. Fenomenet som redovisas i detta avsnitt gäller inte enbart Roxen utan även i
flertalet andra sjöar vilket gör att det känns oproportionerligt att separera just Roxen, särskilt utan
motivering och källhänvisning.
De frågeställningar och bedömningsgrunder man redovisar i Bilaga 1 är bra för att tydliggöra och
underlätta ansökningsförfarandet. Vi anser att det är rimligt att detaljeringsnivån på
prövningsvägledningen i Bilaga 1 kan återfinnas i förvaltningsplanen vilket man ej gör idag.

Avslutningsvis upprepar vi att vi tycker det är mycket bra att en förvaltningsplan för skarv nu är under
framtagande. Utkastet följer en ram på en redan framtagen och väl inarbetad förvaltningsplan som
man sedan tidigare antagit i Stockholms län. Det återstår dock en hel del arbete med att göra
utkastet för Östergötland mer konkret och användbar för att den skall få ett existensberättigande
som en förvaltningsplan i Östergötlands län. Ett samarbete mellan enheter på Länsstyrelsen samt ett
tydligare samarbete mellan myndigheter och förvaltare skulle underlätta detta. Med anledning av att
det i utkastet saknas så pass mycket väsentliga data är det högst rimligt med ännu en remissrunda
där fler intressenter ges möjlighet att inkomma med synpunkter innan planen kan beslutas och
fastställas hos Viltförvaltningsdelegationen.

Nu finns det en uppdatering av fiskevårdsplanen för Sommen! Den förra togs fram 2002 och förslagen i den har nu successivt genomförts och fått önskad effekt. Förändrade fiskemönster, nya gemensamma regelverk genom EU och ett varmare klimat gör att planen behövde uppdateras.

Läs mer!

 

 

I dag är Sten och röjer vass i Dragsnässundet

 

 

Vi har nu fyllt den kvot som Länsstyrelsen i Östergötland har medgivit i sitt skyddsjakttillstånd.

Därför är det inte tillåtet att skjuta flera skarvar i E-län. Däremot i F-län kan man fortsätta att jaga.